Om implementeringsforskning

Idag publicerades en artikel jag medverkat på, där vi haft ambitionen att introducera den relativt långa forskningstraditionen kring policyimplementering till det yngre fältet Implementation Science. Det senare är baserat inom medicinsk forskning och fokuserar till stor del på att förstå och utvärdera interventioner och användandet av evidensbaserad praktik inom hälso- och sjukvård. I artikeln argumenterar vi för att denna forskning har mycket att vinna på att dra lärdom av de teoretiska fynd som utvecklats inom statsvetenskapen, särskilt i avseende att förstå kontextuella frågor kring förutsättningarna för att implementering ska fungera.

Artikeln är publicerad i Implementation Science och är gratis tillgänglig här.

Om implementering av ekonomiskt stöd till företagshälsovård

I dagarna publicerades en studie jag gjort tillsammans med forskare från Karolinska institutet kring det ekonomiska stödsystem till företagshälsovården som infördes 2010. Artikeln finns offentligt tillgänglig här:

Ståhl, C., Toomingas, A., Åborg, C., Ekberg, K., Kjellberg, K. (2013): ”Promoting occupational health interventions in early return to work by implementing financial subsidies: A Swedish case study”, BMC Public Health, 13:310.

Det ekonomiska stödet introducerades för att främja användandet av företagshälsovårdstjänster i rehabilitering, särskilt för personer sjukskrivna högst 45 dagar. Stödet omfattar läkarbesök, medicinska undersökningar, samt koordinerade insatser. Den sistnämnda tjänsten är en relativt omfattande typ av multiprofessionell bedömning av individens arbetsförmåga, och ska involvera besök på arbetsplatsen. Det finns mycket stöd i forskningen för att återgång i arbete underlättas av arbetsnära interventioner, där den typ av tjänster som beskrivs i de koordinerade insatserna rimligtvis kan ha en positiv effekt på sjukskrivnas möjligheter att komma tillbaka till arbetet.

I studien har användandet av stödet under det första året undersökts, där vi konstaterar att de tjänster som subventioneras via stödet generellt uppfattas som positiva av de som använt dem (inte minst av de sjukskrivna), men att användandet, särskilt av de koordinerade insatserna, varit begränsat. Förklaringen till detta är en kombination av att stödet varit krångligt utformat (vissa företagshälsovårdsenheter erbjuder motsvarande tjänster utan att vilja ta den administrativa börda som ansökan om stöd innebär), samt att stödet varit okänt bland arbetsgivare. Eftersom stödet främst kommunicerats till företagshälsovården tycks användningen till stor del vara begränsad till de arbetsgivare som redan tidigare använde sig av dessa tjänster. Det tycks också ha funnits många oklarheter kring huruvida stödet skulle subventionera för företagshälsovården, arbetsgivaren eller bådadera, och hur denna fördelning av kostnader skulle gå till i praktiken.

Artikeln diskuterar även generella svårigheter med att försöka påverka marknader genom implementering av stödsystem. Företagshälsovården i Sverige är organiserad enligt en marknadsprincip där staten har mycket begränsade möjligheter att påverka utbudet av tjänster. Då företagshälsovården i princip är frivillig för arbetsgivare (väldigt få mindre företag har anknytning till företagshälsovård) innebär det att dessa arbetsgivares användning av sådana tjänster svårligen kan påverkas om inte tillgång till företagshälsovård regleras i lag, enligt finsk eller holländsk modell.

Utifrån rådande svensk organisering av företagshälsovård kan således följande rekommendation göras: om stödsystem ska utvecklas, gör det inte överdrivet byråkratiskt, och informera arbetsgivarna om att det finns.

Studien var en utvärdering gjord på uppdrag av Socialdepartementet och Försäkringskassan. Den svenska rapporten finns tillgänglig här.

Ny artikel

Min senaste publikation heter Ethical Perspectives in Work Disability Prevention and Return to Work: Toward a Common Vocabulary for Analyzing Stakeholders’ Actions and Interactions, som jag skrivit tillsammans med mina kanadensiska kollegor Ellen MacEachen och Katherine Lippel.

Utgångspunkten för artikeln är det i dagsläget sparsamma fokus på etiska frågor som finns inom forskningen om återgång i arbete. I denna forskning refererar man ofta empiriskt till olika processer inom försäkringssystem, sjukvård och på arbetsplatser, som påverkar individers möjligheter att återkomma till arbetslivet efter sjukdom. I artikeln går vi igenom ett antal teorier från medicinsk etik, affärsetik samt förvaltningsetik, och applicerar dessa på rehabilitering och återgång i arbete. Vi finner många teoretiska likheter mellan de olika fälten, och föreslår olika sätt på vilka begrepp kan användas och kombineras.

Artikeln är publicerad i Journal of Business Ethics, och finns tillgänglig online, tyvärr bakom en betalvägg.

Länk till Journal of Business Ethics